Det är inte bara ett ord, det är en handling som krävs för att gå vidare från en relation. 

Svaren på mina frågor har jag ändå utan att han behöver svara. Det stora sveket. Vems ansvar? Hans! 

Vem är ansvarig för avslutet? Jag. Jag är själv ansvarig för mitt eget avslut. Så från dagens datum så har jag gjort avslut. Packat ner honom i en mental låda där jag lägger människor som inte är värda min energi. 

Nu ser jag fram emot en sommar med bra mående, vänskap, dans och allt det som gör att jag mår bra i själen. Och kanske...kanske står kärleken där och väntar på mig.  

Det finns hopp om livet   

Frihet, glädje och framtid. Vad gör då några kliande myggbett? Blir Kungsängenbo igen i augusti och jag längtar! Jag längtar till Rankhusskogen och till Hundöarna ? Och såklart mina vänner där nere! Ses snart!

En nära släkting har sagt att hon håller ögonen på mig för när jag klappar ihop så ska hon minsann finnas där för mig... Fint att vara önskad att må bra, att klara sig bra i livet och välgång. Vem behöver fiender när man har så fin släkt *kräks lite* 

Jag har alltid klarat mig själv och om jag mot förmodan skulle klappa ihop så är min släkt de sista jag skulle kontakta. Jösses! Finns det nån ände på dumheter?

Har sökt jobb som klasslärare och blivit kallad på intervju ? SÅ spännande!
Livet går sin gilla gång på Bergvägen. Lugnt och fridfullt (även i inboxen) vilket jag tycker är skönt. Jag förtjänar en andningspaus ibland, precis som alla andra.
Jag skriver på examensarbetet som ska vara klart i maj. Efter det så är jag faktiskt lärare i år F-3. Det har varit kämpiga år men helt klart värda varenda grått hårstrå! Jag har utvecklats som människa, jag har framför allt lärt mig att visa tydliga gränser vilket alla inte gillar. Det är deras problem! Sannerligen är det ett underbart år så här långt! Våriga kramar där ute ? Var rädda om varandra.

Något jag har lärt mig det här året är att slaget är förlorat. Hatet vann och jag får bara se katastrofen komma utan att kunna göra något. Jag gillar inte nyårslöften men 2015 kan jag lova att jag inte sträcker ut handen. Inte försöker laga. Inte försöker.
Bara att bryta ihop och gå vidare som den kloke Mark Levengood säger.
Jag är tacksam för de vänner jag har, för de människor som är min familj. Den familj som möter mig med respekt och som får samma tillbaka.
Kram på er och Gott Nytt År <3

Hatet vann. Trist. Tragiskt.

En utsträckt hand i juletid, kan den försvinna bakom bruset av "goda råd" och småsinthet? Julafton är lång och den lär visa om det är kärlek eller hat som vinner kampen ???

Jag önskar att det var jag som var den som lämnade
Alltid gjort rätt
Aldrig någonsin gjort misstag
Inte behövt ta svåra beslut
Vara den som stoppar
Önskar att jag fick vara den utan fel
Utan brister
Perfekt