Idag börjar min praktik. Men jag ligger hemma, nerbäddad med snorpapper och alvedon nära till hands. Det är väl typiskt! Jag som sett fram emot dessa 5 veckor med glädje. Men så är ju livet. Går någonting alldeles för bra så händer något som inte är positivt. 

Något som är roligt däremot, är att familjen blivit med hund. En liten golden retrievertjej som just för tillfället heter Nemi. Hunden är vi eniga om, namnet däremot är något som familjen ska fundera fram    Hon flyttar hem till oss om 5 veckor när min VFU är klar och jag är hemma hela dagarna. 

Sen har jag börjat på att skriva min bok. Jag fick en fråga för ungefär en månad sedan, varför jag inte skriver en bok om allt det jag varit med om. Jag tycker inte att det är särskilt mycket, men jag inser att jag har varit med om massor med bra saker men också mycket jävlighet. Han sådde ett frö, så nu har jag börjat! 

Kanske bra terapi, kanske något att ge i present till mina barn, kanske båda. hur som helst så tror jag att det är bra att summera ihop sitt liv, hitta den röda tråden liksom. Känns iallafall som ett roligt projekt! 

Snoriga feberkramar (utan bacillurer i) till er därute