Sitter på pendeln tillbaka till Kungsängen. Hem. Tänker tillbaka till 2007 och den paniken som rev i min själ då. Jag glömde mig själv där 2002 och 2007 kom sorgen, lättnaden och ilskan ikapp. Som en vägg. Och jag var ett snabbtåg på väg mot undergång. Vad stark jag var, trots att jag var svag. Jag höll ihop för barnens skull, de oskyldiga. Tack mina barn för att ni räddade mig! Som lärde mig att jag inte skulle dö om jag gick till postlådan, inte skulle svimma inne på affären, inte skulle skrika rakt ut av panik om jag gick utanför dörren. Idag åker jag pendeltåget själv, letar mig vilse men till målet kommer jag alltid. Tack mina barn   

För ett år sedan idag så hände något helt oväntat men helt fantastiskt! Jag träffade Stefan   

Vi träffades i Borgarparken i Hudiksvall, på en fika bara. Ingen av oss hade någon önskan att gå in i ett förhållande så det hade inte ens blivit tal om det. Han skulle upp på semester med sina killar och det kunde väl vara kul att lära känna nya människor. Så var tanken... 

Nu blev det inte riktigt så   

I ett år har Stefan förgyllt mitt liv och jag är nog den lyckligaste människan på jorden! 

Våren är här! Äntligen! 

Imorse när jag var ute med Nemi och Nikita så upptäckte jag att nästan all snö har tinat bort på gräsmattan, snöhögarna har minskat betydligt på bara någon dag och fåglarna kvittrar helt hysteriskt. 

Det som göms i snö, kommer fram i tö. Hundbajshögar, skräp och gegga. Allt som en liten (stor) hundvalp tycker är mumsigt. När jag går ut genom dörren med Nemi är jag ren och fin, hem kommer jag som en lortgris efter att ha plockat ut x antal fimpar, bajskorvar, godispapper osv osv i all evighet AMEN.

Men det är ändå kul med hund. Igår köpte jag en fotboll och Nemi fattade direkt vad man skulle ha den till. Hon sprang omkring och morrade, puttade iväg och jagade boll   

Så, trots kyliga vindar (idag) där vintern försöker få grepp om temperaturen så finns det hopp om livet! Snart sommar, bad och sand mellan tårna   

Ja nu kom jag på att jag har en blogg också som ska matas och underhållas. Vad har hänt sedan sist? Ja påsken har kommit och gått, kalasande för "småkusiner" med korvgrillning och påskäggsjakt - check. Stockholm en vecka - check. Nu är jag hemma igen med magont och elände. Gissar på magkatarr...skönt är det inte iaf. 

Nemi och Nikita har verkligen funnit varandra och nu börjar Nikita fatta att hon är en hund som faktiskt kan gå på sina egna ben, inte blir upplyft varje gång hon skäller på andra hundar osv. Roligt att se att hon utvecklas till en bra hund   

Veckan som kommer är det jobb och besök på högskolan. På tisdag drar nya kursen igång och som inför varje ny kurs ser jag fram emot den med spänning. Varje kurs för mig ett steg närmare mitt drömjobb! 

Lite besviken blir jag ändå på hur lågt läraryrket värderas. Nu kommer man in på lärarutbildningen med lägsta poäng på högskoleprovet.Trösten i detta är att de som kommer in på Lärarlinjen utan tillräckliga förkunskaper aldrig kommer klara tempot och petigheten som gäller för alla uppgifter på högskolan så de blir naturligt urvalda.

Skolan är starten och framtiden för alla människor. 

Det är lärarna och skolan som uppfostrar barnen, lyfter barnen och bekräftar barnen till att vilja lära vidare, att vilja bli statsminister, läkare, barnmorskor osv. Alla dessa nödvändiga människor som kommer att behövas i framtiden. Tänk på det en stund...var börjar karriären egentligen?

Hur som helst, jag låter mig inte nedslås av detta. Jag kämpar på mot målet att vara underbetald men att ha världens roligaste jobb! 

Kan vi hoppas på att våren hittat upp hit i norr? Igår kändes det absolut inte så för då vräkte snön ner. Men som den kloka kvinna jag faktiskt är så vet jag att vintern inte startar om i april, utan den snö som faller, den hjälper den gamla snön på traven. När mina barn var små hjälptes vi åt att ta snö från snödrivorna och lägga på vägen för att hjälpa våren att tina bort snön  Det är något jag hoppas att barnen tar med sig till sina barn! 

Nu ska jag kolla på 9 avsnitt av Mr Selfridge! Ha de!

Som en elev påpekade idag så var det längesedan jag bloggade och naturligtvis har hon rätt. Jag ska bli bättre på det (bestämde jag precis)

Imorgon är det ÄNTLIGEN fredag! Jag, Alex och Nemi hoppar på tåget ner mot Stockholm där vi ska köpa en till hund. Världens sötaste chihuahuatjej som heter Nikita. Alex ska få henne i 18-årspresent av mig  Han önskade sig henne redan i somras men så blev hon dräktig och familjen ville behålla henne ett tag till. Men nu så är hon redo att flytta hem till ZOO GÖSTASSON   

Önskar vår! Detta eviga kallblåsande frostar sönder mig    Min näsa är en istapp när jag kommer till skolan på morgonen och tinar upp lagom tills det är dags att gå hem! Nu är jag färdig med vintern för den här gången, nu får Kung Bore gärna packa väskan och åka långt bort en stund! 

Frostiga vinkningar så länge    

Onsdag, vilket betyder att halva veckan gått så snart får jag träffa min älskling igen   

På jobbet idag var vi iväg på teater. En konstig teater med massor med ironi (vilket de flesta barnen inte förstod nåt av), konstig historia men massor med gungig musik! Skönaste kommentaren från elev när en av skådespelarna ålade fram på golvet iklädd kamouflageoverall sägande "jag är en orm" : Jag tycker du ser ut som en militär! Ja men låtsas att jag är en orm då, sa skådespelaren   

Imorgon kommer äldsta dottern hem till Sverige och jag hoppas att hon vill träffa mig. Jag saknar henne MASSOR. Tur jag har världens gosigaste hund att kramas på :-) 

    Det var allt för idag 

Att skaffa valp är ju ingen konst! Inte när valpen är som Nemi. Lugn, lättlärd och kissar bara lite inne. Nu har hon lärt sig att hoppa upp i sängen själv så imorse när jag vaknade så låg hon tvärs över huvudkuddarna jäms med huvudgaveln. En varm, sovande valpkropp måste vara det absolut bästa att vakna bredvid! Doften av varm hund är som den dyraste parfym för mig. Sen att mannen i mitt liv också ligger bredvid, ja det är lyx! 

Så sitter jag här och undrar över när det händer. Kraschen. Den som står där och knackar på dörren när livet känns okej. Och just nu känns livet mer än okej faktiskt! 

Tar jag ut olyckan i förskott? Kanske är det så men har man, som jag, varit med om det mesta som kan gå fel, så går dagarna i-väntan-på.

Sätter upp på to-do-listan: Lära mig leva just nu! 

Börjar nu med att ta promenad med Nemi och hjärtat i vårsolen! 

Sprudlande vårsolskramar så länge! 

Sitter ute i älsklingens stuga och lyssnar på knastret från kaminen och killarnas lek ute i snön. Det här är livskvalitet för mig. Katten Majsan däremot har det väldigt styrigt. Hon har blivit könsmogen och far omkring som en galning och piper, pratar och letar kille. Gulligt... :-/
Idag blir det kalas hos bästaste Berit. Hon fyller 25 igen :-)